Bittersweet
Bittersweet beskriver mitt liv perfekt just nu, är jätteledsen över att lämna min värdfamilj, mina vänner, ja helt enkelt mitt amerikanska liv. Glad är jag också som snart får resa och efter det komma hem till vänner och familj. Som jag sagt så många gånger har det här året bara försvunnit med storm, känns som att jag precis kom hit, den blyga, osäkra och framförallt förväntansfulla Nadja som aldrig trodde att jag skulle klara detta. Befinner mig nu här, ett år senare, tusen erfarenheter rikare och tusen gånger mer säker på mig själv än jag någonsin varit. Det här var utan tvekan mitt kliv ut i vuxenlivet, det var inget litet kliv och jag är minst sagt stolt över mig själv att jag klarat detta.
Min sista jobbvecka har varit bra. Det blev ett sista besök till the Bronx zoo med Papa Gene, väldigt mysigt. Resterande delen av veckan har i stort sätt bestått av packning och förberedelser inför resan. Har även umgåtts med familjen så mycket jag kunnat. Barnen har varit ledsna för att jag ska lämna dem, likaså mina värdföräldrar. En minst sagt känslofull vecka.
Igår kom familjens nya au pair hit, vilket kändes jättekonstigt. Barnen var jättetaggade över att träffa henne och det är såklart att man känner sig lite "ersatt", är en jobbig situation för oss alla. Har idag umgåtts med henne hela dagen och hon verkar väldigt gullig iallafall, det känns bra!
